Jag är så överlycklig att 2013 äntligen är slut!! Jag vet inte vad jag ska säga om detta året... :s Det har varit så sjukt mycket saker som har hänt i mitt liv det senaste året, både bra och dåliga. 

 

2013 började super bra och jag har nog aldrig varit så glad innan i mitt liv! Samtifigt som jag fortfarande var vääälgingt ledsen över det som hänt med Romeo! Men eftersom jag verkligen kände att jag och Mike passade varandra som handen i hansken hjälpte det mig jätte mycket att komma på andra tankar från Romeo. Jag hade aldrig sett en häst som var så fin och som var så duktig som Mike! Han var min drömhäst verkligen! Men såklart skulle det lyckliga snart ta slut! den 10 februari var då vår älskade ängel försvann från vår jord. Vi hade konstigt nog väldigt tur eftersom det var en i stallet som hade glömt bort sin häst -.- och var tvungen att åka ut mitt i natten. Då upptäckte hon att Mike låg ner och ringde mamma direkt. Destriktveterinär fick komma och kolla. Mike hade inte de vanliga symptomerna för kolik men han hade jätte ont och kunde knappt stå. Mike hade fått en allvarlig kolik och var tvungen att åka ambulans in till veterinärkliniken... De var tvungen att operera Mike men fick avbryta eftersom det var försent att göra någoting åt det.. För stor bit av tarmarna hade dött och gick inte att rädda, enda alternativet var att avliva min drömhäst. 

 

Det var så att han har haft fetttrådar (hur mamma beskrev det för mig) en längre tid som hade lyckats komma runt tarmen och strypit åt. Tarmen börjde dö och när det börjar dö tar det inte många timar innan hela är död. 

 

Jag kommer ihåg så tydligt dagen då mamma ringde på morgonen och berättade vad som hänt. Det kom som en chock. Jag var helt förstörd och jag kunde inte sluta gråta på flera timmar. Jag var mer förstörd än när Romeo gick bort fast än jag bara hade haft Mike i 5 veckor... Det kändes verkligen som om jag inte var menad för att ha en häst och jag var nära på att ge upp med hästar.  Jag hade ju bara för en vecka sedan haft hopplektion med Mike..

 

Någon månad senare i slutet av våren började vi leta häst igen. Jag var inte alls så glad som jag hade varit innan. Jag tror vi tittade på någon häst innan vi hittade Budda. Om jag ska vara ärlig ville jag inte alls ha honom då.. Fast att han var "fin" när jag red honom. Det var faktiskt mamma som ville ha honom och eftersom jag ändå inte brydde mig så köpte vi honom. Jag blev faktiskt mer glad än vad jag trodde jag skulle bli när han kom! 

 

Budda var till en början väldigt duktigt och jag trivdes super bra med honom! Han var ju inte så värst musklad och han var över pigg x) När allt gick så bra började han krångla med kissningen. Hela tiden när vi red skulle ha ställa sig och kissa. Oftast så kissade han aldrig. Vi blev väldigt oroliga att det skulle vara något fel att han tex hade urinvägsinfektion (om det nu heter så på hästar). Veterinär fick kolla på honom, vi gjorde tester och kollade om han hade ont i ryggen. Men inget verkade vara fel. Vi väntade och såg om det blev bättre. Vi hittade inget och han gör fortfarande det efter ett halvår! x) dock så vet vi att inget är fel, en häst medium var i stallet och berättade att där fanns en häst som var kissig hela tiden.. så antagligen känner han sig bara kissig hela tiden x) 

 

Vi hade ett fantastiskt sommarlov och vi hittade på en hel del roliga saker! :D vi var på AW där vi fick bla bada i en sjö för första gången!  Vi har ridit ut, legat och mysit i hagen och massa annat skoj! Jag var så sjukt glad över att jag hade Budda!

 

 

Men senare på hösten blev det så sjukt mycket med skolan och vi hade prov hela tiden. Därför fick jag ingen tid till Budda. Jag red inte någon lektion på jätte länge och allt blev bara sämre med oss. Eftersom mamma och jag delar på Budda så red hon mer och jag hände inte med när de utvecklades. Jag har inte lärt mig lika mycket och kan inte riktigt rida honom längre. Budda är hur duktig som helst men det är jag som gör fel! Jag har mått dåligt över att det inte gått bra med budda nu den senaste tiden vilket inte gör det bättre :/

 

 

 

Gud vad mycket text det blev.. x) men jag kände verkligen att det var bra för mmig att skriva ut mig här.. Typ bearbeta det som hänt, har försökt att förtränga så mycket av detta året och mått rätt dåligt. Men det mest sorliga är att jag mest kommer ihåg alla dåliga saker som hänt! Kommer inte ihåg dessa fina minnen vi haft :(

 

Kommer ett inlägg med bilder senare! vet inte när, kanske i morgon!